Fasadfixering

Fixera tegelväggar med Betonghåltagarna

Betonghåltagarna har utvecklat en teknik som effektivt kan fixera tegelväggar. Alternativet att knacka ner och mura upp en hela vägg igen är mångdubbelt dyrare. Låt oss göra en fackmannamässig inspektion, för att upptäcka brister i tegelväggen. Vi gör en bedömning av skador och risk för dina tegelväggar och presenterar och levererar åtgärder.

Utan en säker fasadfixering finns det risk för ras och den risken ökar med husets höjd. Betonghåltagarna kan fixera tegelväggar och gör byggnader säkrare. Hus byggda på 40-talet och fram till sent 70-tal är i behov av översyn och i vissa fall åtgärder. Bo tryggt i ett hus med välgjord fixering av teglet.

Det finns oräkneliga kvadratmeter tegelfasad som skulle behöva en översyn och för ett otränat öga är det inte alltid lätt att avgöra fasadfixeringens skick.

Tegelfasader sitter allt som oftast förankrade i den bakomliggande och bärande stommen bakom telgelfasaden och till skillnad mot vad många tror är det ofta inte tegelstenarna som bär upp väggen, utan tvärtom. Det är väggen bakom som håller fast tegelskalet.

fixera tegelväggar för trygghet

Fixera tegelväggar och minimera rasrisker

Framför allt handlar det om hus med tegelfasader som är byggda mellan 1940-talet och fram till mitten av 1970-talet. Där är nämligen fasaden ett tegelskal på stommen bakom och mellan fasad och stomme finns en luftspalt. Rasrisken består bland annat i att de kramlor som användes som förankring både blivit gamla och rostiga. De är försvagade eller förstörda.

60-talshusen är de hus som oftast är i störst behov av fasadfixering. Innan dess, under 40/50-talet helmurades ytteväggar med 1,5-stens djup men denna metod rationaliserades bort när väggarna skulle bli mer värmeisolerade. Då började man göra en betongstomme eller gjuta i lättbetong. Dessa väggar kläddes sedan med en halvstens tegelmur utanpå.

En yttervägg påverkas likt alla material som utsätts för temperaturskillnader. Metoden man använde var att gjuta in oflexibla järnkramlor i stommen för att fixera tegelväggen. Rostskyddet på dessa kramlor visade sig vara bristfälligt i det långa loppet vilket skapat instabila tegelfasader.

Kramlorna är numera gjorda av rostfritt stål och under 70-talet började man använda tvådelade kramlor för att undvika problemet med äldre tiders fasadfixering.

 

Rost i armeringen förstör tegelväggen

Behovet av att fixera tegelväggar kommer också av att armeringen i tegelfasader rostat och försvagat konstruktionen. När armering rostar vidgas den och fogarna i tegelväggen sprängs sönder, sprickor bildas och bruket trycks ut. Inte sällan är det vid tegelskiften vid dörr- och fönsteröppningar som detta varit ett bekymmer och nu för tiden görs denna armering rostfri. De äldre husen har alltså flera svaga punkter där en fackmannamässig fasadfixering vore på sin plats.

I murade konstruktioner och betongkonstruktioner reagerar bruket med luftens koldioxid i en process som kallas korbonatisering. Järnet börjar rosta för pH-värdet blir för lågt vilket leder till utvidgning av järnstyckena vilket i sin tur spränger upp bruket och konstruktionerna. Följden av detta blir att mer luft och fukt kan tränga in i väggen och åsamka den ännu mer skada.

Slutsatsen är enkel. Man behöver försäkra sig om att fixera tegelväggar på ett hållbart sätt. Ett otränat öga kan ha svårt att göra en bedömning men vi på Betonhåltagarna har både kompetens för inspektion och möjlighet att avhjälpa dålig fixering av tegelväggar och säkra upp en god, långsiktigt hållbar fasadfixering.

Kontaktpersoner för fasadfixering

Betonghåltagarna fixerar tegelväggar och utför fasadfixering. Södra Sverige är verksamhetsområdet och vi utgår från Jönköping, Huskvarna och Karlshamn.

Patrick Malmqvist

VD, platschef Huskvarna

Morgan Arnér

Platschef Blekinge

Martin Frööjd

Platschef Ljunby